CLIMB – changing land use impact on biodiversity

2024-04-19

Den kritiska förlusten av biologisk mångfald sker i Sverige och Norden liksom i resten av världen. Fram tills nyligen saknade gruvsektorn ett allmänt accepterat och vetenskapligt baserat verktyg för att bedöma, förutse och hantera påverkan från förändrad markanvändning. CLIMB ändrar på detta. Det är en öppen modell som utvecklats i samarbete med 200 intressenter och som beräknar en baslinje och effekterna av förändrad markanvändning, både positiva och negativa, för att möjliggöra välgrundat beslutsfattande.

Miljöexperter på konsultfirman Ecogain har tillsammans med 11 partners* lett utvecklingen och implementeringen av CLIMB, med stöd från Swedish Mining Innovation.

– CLIMB gör det möjligt att kvantitativt mäta och vidta åtgärder för att bevara och återställa förlusten av biologisk mångfald. Genom att använda CLIMB blir det lättare att förstå risk och påverkan, och att uppskatta effekten av vidtagna åtgärder, säger Sara Bökmark, konsult på Ecogain.

Målet var att hitta en gemensam grund för ett mått på biologisk mångfald och att skapa en modell med öppen källkod för att beräkna värdet av biologisk mångfald i terrestra miljöer genom att tilldela numeriska värden till biologisk mångfald.

– Lösningen resulterade i en excel-baserad metod som är lämplig för omjusteringar och har användarvänliga egenskaper, vilket möjliggör beräkningar av baslinje och framtida förändringar, på plats och utanför platsen (kompensationsområden), baserat på parametrar som område, natur- och landskapsvärde, tid, svårighet och avstånd, förklarar Bökmark.

Viktiga erfarenheter i utvecklingen av CLIMB

CLIMB-modellen är ett resultat av ett partnerskap mellan 12 intressenter som representerar olika företag. Totalt har mer än 200 intressenter varit involverade i processen, inklusive intressenter och Advisory Board-medlemmar.

Utöver att utforma och lansera CLIMB-modellen har processen lett till viktiga lärdomar:

  • Kraften i att förenas över branscher när man delar ett gemensamt mål. Genom projektet framkom tydligt att det krävs mer restaurering än tidigare beräknat för att nå nollvisionen för biologisk mångfald, när vi beräknade redan exploaterade områden och storleken på den genomförda kompenserande ekologiska restaureringen.
  • Kommunikation, transparens och öppen källkod har bidragit till att få acceptans bland näringslivet och svenska statliga myndigheter.
  • Modellen har accepterats i flera ansökningar om gruvtillstånd och testats i svensk domstol.
  • Genom att mäta påverkan och effekten på den biologiska mångfalden är det lättare att följa åtgärdshierarkin.
  • Genom att kommunicera i siffror har det blivit lättare att kommunicera och prioritera åtgärder för biologisk mångfald och sätta upp mål att följa upp, samt att förstå om de åtgärder som vidtagits står i proportion till affärsverksamhetens påverkan.
  • Genom att förlita sig på en standardiserad process för insamling av data ökar transparensen och jämförbarheten mellan anläggningar.

Framtid

Nästa steg är att säkra en långsiktig förvaltningsmodell som säkerställer att CLIMB bibehåller högsta möjliga standard vad gäller integritet och användbarhet.

CLIMB finns tillgänglig på climb.ecogain.se.

* Partners: Vattenfall, LKAB, SveMin, Talga, SBMI, Boliden, Specialfastigheter, Skellefteå Kraft, Svenska Kraftnät, Heidelberg Materials och Skanska.

FacebookTwitterLinkedInEmail

Fler nyheter

INNOVATIONSDRIVARE

Strategiska agendor kraftsamlar innovation

Metaller och mineraler är avgörande för att uppnå målen i Agenda 2030, och Sverige går i bräschen för utvecklingen av hållbarhet inom gruv- och metallsektorn. För att säkra vår position – och visa…

2024-04-19

SAMHÄLLSHÅLLBARHET

Inkluderande innovation och jämställdhet i gruvindustrin

Gruvnäringen är en viktig del av samhället och påverkas av de normer som finns både inom och utanför gruvans verksamhet. Genom att anlägga ett normkritiskt och genusmedvetet perspektiv kan man skapa förutsättningar för…

2024-03-13

FRAMTIDA TEKNOLOGI

Främja hållbarhet med användning av gröna bulksprängämnen

Omkring 20 miljoner ton ammoniumnitratsprängämnen (AN) används globalt och orsakar betydande utsläpp av CO2-utsläpp av växthusgaser och miljöproblem. Dessutom är de miljöfarliga och kräver hög energiproduktion. Utsläpp från ammoniumnitrat sprängämnen leder till miljarder…

2024-03-13