I årtionden har branscher som är beroende av spjutspetsteknik haft ett nära samarbete med den akademiska världen inom forskning och utveckling. Teknik- och miljövetenskaplig akademi har till exempel dragit nytta av starka partnerskap som driver innovation och effektivitet. Men inom rättsvetenskapen – trots dess stora inflytande på industriell verksamhet – är sådana samarbeten inte lika vanliga. Den svenska gruvsektorns samarbete med akademi i granskningen av tillståndsprocesser visar potentialen i dessa samarbeten och belyser samtidigt det akuta behovet av att överbrygga denna klyfta.
En juridisk flaskhals: Fallet med tillståndsprocesser
Den svenska gruvindustrin är inte främmande för regulatoriska hinder. Ett företag som vill öppna eller utvidga en gruva måste genomgå en komplex tillståndsprocess för att säkerställa att nationella miljölagar och EU:s miljölagar efterlevs. I princip ska dessa lagar skydda natur och resurser. I praktiken är processen dock full av ineffektivitet och inkonsekvenser som försenar projekt i åratal, ibland decennier.
Gruvbolag har länge samarbetat med universitet för att förbättra utvinningstekniker, miljökonsekvensbeskrivningar och hållbarhetsinitiativ. Men samma djupa partnerskap har sällan omfattat rättsvetenskap. Mot bakgrund av detta har Swedish Mining Innovation finansierat projekt där gruvbolagen LKAB, Boliden och Kaunis Iron samarbetat med forskare vid Luleå tekniska universitet (LTU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) för att undersöka en av branschens mest angelägna utmaningar: tillståndsprocessen.
– Förfarandet med domstolar som första prövningsinstans i de stora tillståndsärendena, som gruvor alltid faller under, har inte tidigare analyserats ur effektivitets- eller rättssäkerhetssynpunkt – varken innan det infördes eller efteråt. Det är också en ordning som vi inte hittar i andra länder, förklarar Lotta Lauritz, LKAB:s miljörättsjurist.
Systematisk granskning
Det svenska tillståndssystemet, till skillnad från många andra länders, utser domstolar som första instans för tillståndsgivning för större projekt. Genom sin forskning kunde teamet visa vad många misstänkte: Detta arrangemang har inte analyserats systematiskt – varken före eller efter införandet.
En viktig upptäckt i forskningen var att skälen till att domstolssystemet infördes i tillståndsprocesserna var ett resultat av att man ville lösa ganska begränsade formella frågor, och inte på grund av dess lämplighet eller behov av förbättringar. Forskarna fann också att Sveriges tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten skilde sig avsevärt från andra länders, vilket ytterligare försvårade tillståndsgivningen och skapade ytterligare osäkerhet för branschens intressenter.
– När det gäller EU:s ramdirektiv för vatten, som också påverkar all gruvverksamhet i Sverige, skiljer sig den svenska implementeringen och beslutsprocesserna också från andra länder. Som exempel kan nämnas möjligheterna till undantag och indelningen i relativt små vattenförekomster, vilket påverkar utfallet av bedömningar i en viss prövning, tillägger Lotta Lauritz.
Effekterna av juridisk osäkerhet
För gruvbolagen innebär dessa juridiska osäkerheter stora affärsrisker. Utan klarhet om hur lång tid tillståndsprocessen kommer att ta eller vilka standarder som kommer att tillämpas blir investeringsbesluten osäkra. Förseningar innebär stigande kostnader, avstannad innovation och i vissa fall övergivna projekt. Samtidigt kan en tungrodd process ur ett hållbarhetsperspektiv oavsiktligt avskräcka från just de projekt som syftar till att införa renare och mer ansvarsfulla gruvmetoder.
Ett sällsynt men produktivt samarbete
Det som utmärkte de här projekten var ett sällsynt partnerskap mellan jurister och branschexperter. Traditionellt sett stannar den juridiska forskningen inom den akademiska världen, medan industrin hanterar regleringar på ett reaktivt sätt.
Men detta gemensamma arbete visade att systematisk juridisk analys kan ge värdefulla insikter för att reformera processer som är kritiska för både företag och samhälle. Detta tillvägagångssätt var inte utan utmaningar.
– En av de största utmaningarna har varit att så långt som möjligt hålla politiska ställningstaganden utanför arbetet. Målet har varit att ge en sund och faktabaserad grund för politiska ställningstaganden, inte att engagera sig politiskt”, säger Lotta Lauritz.
Att hitta rätt juridiska experter – personer med djup förståelse för processrätt men också med förmåga att se miljötillståndsprocessen ur ett branschperspektiv – var avgörande. Trots dessa hinder visade sig samarbetet vara mycket fördelaktigt och genererade data och jämförande studier som har uppmärksammats av politiska intressenter och beslutsfattare både nationellt och internationellt. Forskningen har också publicerats i den akademiska världen och bidragit till att identifiera intressekonflikter hos styrande myndigheter.
Trots dessa hinder visade sig samarbetet vara mycket fördelaktigt och genererade data och jämförande studier som har uppmärksammats av politiska intressenter och beslutsfattare både nationellt och internationellt. Forskningen har också publicerats i den akademiska världen och har bidragit till att identifiera intressekonflikter hos styrande myndigheter.
Vill inspirera till mer rättsvetenskaplig samverkan
Projekten är ett exempel på nyttan och behovet av tätare samverkan mellan industri och akademi inom rättsvetenskap. Genom att arbeta tillsammans kan jurister, industriledare och beslutsfattare skapa:
- Förbättra effektiviteten och förutsägbarheten i tillståndsprocesser.
- Förutsättningar för innovation och säkerställa att regleringar stödjer hållbar innovation snarare än hindrar den.
- Förse beslutsfattare med empiriska rekommendationer, snarare än politiskt drivna rekommendationer.
- Förbättra rättssäkerheten för företag samtidigt som miljö- och samhällsintressen skyddas.
- Introducera nya perspektiv och tillföra kunskap till den akademiska forskningen och den juridiska forskarvärlden.
Brådskande behov av förändring
Med branscher som står inför allt större press att anpassa sig till hållbarhetsmål och navigera i komplexa regelverk har behovet av strukturerat juridiskt forskningssamarbete kanske aldrig varit större. Den svenska gruvsektorn har visat att sådana samarbeten kan ge värdefulla insikter.
– Vårt arbete i dessa projekt har fokuserat på några begränsade frågor. Det finns säkert fler teman som man skulle kunna arbeta med på samma sätt, så förhoppningsvis kommer fler projekt med liknande upplägg att utvecklas i framtiden, säger Lotta Lauritz.
Utmaningen nu är att se till att denna modell inte blir en engångsföreteelse utan snarare början på en bredare rörelse mot att integrera rättsvetenskap i innovationsekosystemet. Industrins framtid är inte bara beroende av tekniska genombrott utan också av rättsliga ramverk som möjliggör framsteg snarare än hindrar dem.
Rapporterna finns här:
Miljöprocess och svensk gruvdrift
Vattenrättsliga förutsättningar för gruvverksamhet
